Mät temperaturerna så långt från aggregatet som möjligt. Helst över 2 meter för att temperaturerna ska jämnas ut i kanalen. Mät med samma mätutrustning på alla punkter.

Om luftflödet inte är jämt mellan från och tilluft, kommer verkningsgraden skilja. Till exempel, om du har högre frånluftsflöde på frånluften kommer du få en bra verkningsgrad. Men troligtvis har du då uteluft som kommer in annan väg än via aggregatet.

Mät temperaturerna så långt från aggregatet som möjligt. Helst över 2 meter för att temperaturerna ska jämnas ut i kanalen. Mät med samma mätutrustning på alla punkter.

Mätning tilluft görs innan värmebatteriet. När man mäter nära en roterande värmeväxlaren bör man mäta i mitten varvet för att få ett bra medelvärde.

Antar ett atmosfäriskt tryck på 101,3 kPa och stämmer bara vid temperaturer över 0 grader.

För att t.ex. se hur luftfuktigheten ändrar sig vid en temperaturförändring. Lägg in den initiala luftfuktigheten och temperaturen, beräkna vatteninnehållet. Ändra sedan till den nya temperaturen och beräkna den nya luftfuktigheten.

Har du en yta som är kallare än daggpunkten kommer det bli kondens på ytan.

Enheten på luftflödet bestäms av enheten på k-faktorn. Vanligtvis är det l/s.

K-faktorn går oftast att läsas ut på nyare don. Sitter oftast en klisterlapp på insidan som anger k-faktor.

För att räkna ut en flödesföränding behövs begynnelseflöde och en tryckförändring. Och tvärt om för en tryckförändring, begynnelsetryck och en flödesförändring.

Vill du bara se effektförändringen räcker det med att fylla i tryck eller flöde.

Fyll i bredd och höjd för rektangulära kanaler och diameter för runda. Lägg till så många mätpunkter som du behöver.

Detta gäller endast skolor, kontor och andra allmäna lokaler där det sker mestadels stillastående arbete. Faktiskt projektering kan avvika. CO2 koncentrationen ska även vara max 1000ppm.

Spänning mäts från fas till fas.

Effektfaktor går att läsa ut på motorns märkplåt. I de flesta fall är det 400V 50Hz Δ. Om mätningen inte gäller en trefas motor anges 1.

SFP ger en siffra som betyder hur pass effektiv fläktarna är på att förflytta luft med avseende på instoppad el.

Drifttid anges bara när man räknar ut årselbehovet.

Har du redan SFP behöver du inte ange effekterna för att räkna ut årselbehovet.

Riktvärdet är att ligga under 4% spänningsfall.

Verktyget är endast till för uppskattning, och tar ingen hänsyn till förläggning. Använd tillverkarnas kalkylprogram för att göra faktiska beräkningar.

Kortslut kabeln i ena änden, mät resistansen i den andra. Det är viktigt att kortslutningen inte har någon mätbar resistans.

Om mätningen sker från ena änden av kabeln till den andra. T.ex. om du har en rulle du mäter på får du dubbla längden i resultatet.

Ett högt delta-T är bra. Lågt QW är bra.

Om rutorna för Energi och Flöde är tomma kan man använda beräkningarna för att översätta mellan ΔT och QW.

Systemhöjden är höjden mellan tryckkärlet och högsta punkten i systemet. En våning är ca 3,5 m. Så i ett hus med 4 våningar och tryckkärlet på våning 1 blir systemhöjden 10,5 m.

Tryckkärlet ska kopplas från systemet och tömmas på vatten. Rätt förtryck pumpas in i ventilen. Kärlet kopplas in igen och systemet fylls på upp till arbetstrycket.

Arbetstrycket ska uppnås när systemet är kallt. Är systemet varmt behövs högre tryck beroende på system. Måste man fylla ett varmt system så rekommenderas det att överfylla med 1 bar och hålla koll på systemet så de inte underskrider arbetstrycket.

Beräkningen ger en uppskattning och det verkliga utfallet kan avvika. Kom ihåg att även räkna ut årseleffekten vid eventuellt aggregatbyte, finns under ”Specifik fläkteffekt”.

40% del varmvatten är en rimlig uppskattning. Finns separat mätning på varmvattnet sätts del uppvärmd till 100%.

ΔT är temperaturen på framledningstemperaturen minus temperaturen på det inkommande kallvattnet.

Formeln tar ej hänsyn till varmhållning av VVC-krets om man inte tar hänsyn till den. Har man flödesmätning i VVC-kretsen kan man räkna ut förlusten genom att sätta ΔT till skillnaden mellan framledning och VVC retur (del uppvärmd ska i detta fall vara 100%)

Tryck och flödesenhet bestämms av Kv-värdet, men vanligast är kPa och l/h.

För att räkna ut flöde behöver man mata in Kv och tryck. Från det kan man med ett delta-t räkna ut effekten. Det går även att räkna baklänges om man lämnar tidigare rutor blanka.

Vet du redan delta-T skriver du in det i den andra temperaturrutan, och låter 0 stå kvar i den första. Har du två temperaturer fyller du i båda. Räknar du kyla sätter du den första rutan till det lägre värdet. Effekten kommer då visas negativ, vilket indikerar kyla.

Räkneexempel luftburen kyla: Vi har 22°C grader i rummet, 35 l/s tilluft, och behöver kyla med 250 W. Sätt flödet till 35 l/s, sätt första temperaturen till 22°C, media till luft och effekten till -0,25 kW. Klicka på beräkna vid delta-T för att räkna ut vilken temperatur tilluften behöver vara.

För kopparrör är godset oftast 1mm, så innerdiametern blir 2mm mindre än ytterdiametern.

Om du räknar luft, så stämmer bara formeln för cirkluära spirorör.

När Reynoldtalet är mindre än 2300 är flödet laminärt. När det är högre är det turbulent.

Används för att dimensionera flödet på shunt till eftervärme i ett ventilationsaggregat.

Vid injustering börja med att stänga styrventil och justera in flödet på sekundärsidan. Sedan ställ upp styrventil fullt och justera in samma flöde på primärsidan.

Endast uppskattat värde. Har du redan U-värdet behövs ej yttemperatur.

Tänk på att det går inte att mäta yttemperaturer på blanka material (glas, metall) med värmekamera eller IR.

Vill man bara ha drifttimmar under en viss period kan man sätta "Veckor avstängt per år" till ett negativt tal. T.ex. sätter du det fältet till -4 får du antal drifttimmar under 4 veckor.